Men då stod den amerikanske utrikesministern Bruce Willis framför dem och
sade:
- "Varen icke förskräckta, ty jag bär bud till er om en stor glädje,
en glädje för hela folket, men först några ord från vår sponsor:"
<Musik Wijkmanska Blecket, Tuffe Uffe>
-"Som jag sade, jag bär bud till er. Från USA kommer en miljon försälj...eh försvarare av fred, rättvisa, låga oljepriser, hamburgare och Dallas varje onsdag."
Och från himlen nedsteg en stor härskara, och vid horisonten blev stilla havs-flottan synlig.
Sadam höll då ett gästabud. Människor från många länder voro inbjudna, och få kunde undvika att komma. Det största bordet var i Bagdad, men mindre bord med reserverade platser fanns utplacerade på strategiska platser.
Då maten och vinet voro slut, begav sig Sadam ut för att personligen utspisa sina gäster med 4 bröd och 5 fiskar. Men gästerna läto sig icke mättas av den magra och torftiga kosten, och där voro mycken gråt och tandagnisslan.
Tre vise män begav sig då från varsin stad - från Stockholm, stenåldersmannen Andersson med en klubba från Bofors och en något vimsig hälsning från statsöverfoten. Från London, järnåldersmannen Thatcher med ett vackert inslaget, tickande paket, troligen en klocka, och den i brittiska skolor numera förbjudna rottingen. Från Wien, slutligen, Kurt Weldheim, med en 45 år gammal gasräkning.
När de kom fram, framburo och överlämnade de sina gåvor. Sadam förklarade därvid gästabudet för varandes över och gästerna skingrades likt kurderna för stridsgasvinden, och de tre vise männen med dem.
- Kommer Eva Braun någonsin ner igen?
- Kommer fåren att visa sig vara ulvar i förklädnad?
- Kommer Kuwait Petrolium att utkonkureras av Dala djupolja?
- Vems är den 45 år gamla gasräkningen ?
- Varför finns det ingen gas under Siljansringen längre?
- Kommer Bagdad Cafe' att gå i konkurs?
- När kommer klockan i paketet att vara slagen?
- Kommer skatten att sänkas? Nej, knappast, men svaren på de andra
frågorna får ni i nästa avsnitt av verkligheten.